Skönhetssömn!

Ytterligare en härlig natt utan sömn är förbi. Om du inte själv har barn, eller hade små barn för länge sen kanske du undrar hur en sån här sömnlös natt egentligen ser ut!? Får den stackars bebisen ingen sömn heller? Är jag uppe och vankar omkring hela nätterna med en gallskrikande bebis i famnen? Inte alls faktiskt, den lilla bebisen märker nog oftast knappt av att mamma inte sover på hela natten utan sover nog själv rätt bra för pigg och glad är han på mornarna! Typiskt ser det ut som så: S sover i sin egen säng ett tag, sen vaknar han och är hungrig varpå jag lägger honom vid bröstet. Han äter och fram tills för två veckor sen hade vi båda somnat efter amningen och sovit ett par timmar tills han ville äta igen, men det är här det har hänt något! Sam somnar men ligger och vrider på sig och pruttar och sparkar och viftar så att det är helt omöjligt för mig att sova, och lägger jag bort honom så vaknar han. Det är alltså oftast inte tal om något skrikande och sällan ens en vaken bebis, men att försöka sova när två små små men kraftfulla fötter ihärdigt sparkar en på kissblåsan och ett par små små men starka händer nyper en upprepade gånger i bröstvårtorna är inte lätt! Det är det som gör tortyren så perfekt, jag får liksom hela tiden nästan sova...

Jag kan ärligt erkänna att jag fram till för ett par veckor sen tyckte att andra småbarnsföräldrar var bra gnälliga, jag behövde då själv vakna kanske max tre-fyra gånger per natt och då väldigt korta stunder när Sam åt och förstod inte vad det var att klaga så fasligt på. Men det är lugnt, jag är med nu!

Fantastisk illustration av Christina Heitmann