Maskrosbarn anordnad lägger på sommar-, höst-, och påsklov, har en stor stödgruppsverksamhet i Stockholm och grupper i Göteborg, har en egen fritidsgård som heter Fredagsmys för ungdomar som inte har det så mysigt hemma på fredagskvällar, har en öppen chatt de flesta kvällarna i veckan, föreläser för tusentals ungdomar och vuxna varje år, och har precis varit i Almedalen för att bland annat prata om sin kampanj "Pimp my Soc". Läs mer om Maskrosbarn på www.maskrosbarn.org, eller gilla Maskrosbarn på www.facebook.com/organisationenmaskrosbarn!
Att jobba som lägerledare på Maskrosbarn är ett fantastiskt jobb! Man får komma ut på landet, träffa underbara ungdomar och kompetenta kollegor, och man gör nåt bra för barn som har det svårt. Dessutom får man leka lekar, göra roliga aktiviteter och se vackra Hälsingland på kuppen! Det har verkligen varit kul och viktigt och roligt för mig att komma upp dit varje sommar.
Nu är jag ju föräldraledig och ska alltså inte jobba på läger utan jobba som pappa den här sommaren. Men jag har saknat Hälsingland och lägergården så därför bestämde vi oss för att åka upp och hälsa på! Vi hade egentligen också tänkt hälsa på min morfar som bor i Sundsvall ungefär en timmes resa från Sörfjärden, utanför Gnarp, där lägergården ligger, men på grund av sjukdom blev det inte så. Istället blev det tre nätter i en stuga i Sörfjärden!
Jag hämtade Jennifer direkt när hon slutade jobbet på tisdagen, och sen åkte vi hem på morgonen på fredagen så att hon skulle hinna till jobbet på fredagskvällen, så det var ganska tajt med tid! Jag fick packa ihop alla våra saker och fixa så att det var fint i lägenheten för kattvakterna. Det var rätt mycket att göra så mamma fick vara barnvakt åt Sam på måndagskvällen, hon gav honom middag och nattade honom och det gick jättebra, vilket var väldigt kul för hon har inte haft honom själv så mycket! Förhoppningsvis blir det mer av det framöver. Vi har ju inte haft så jättemycket barnvakt ännu men jag tror att både för vår skull och våra vänner och familjemedlemmars skull kan det vara bra om vi har det då och då. Det borde ju också vara bra för Sam att vänja sig att vara med andra, nästa år ska han ju börja på dagis.
Det tar fyra timmar att köra upp till Sörfjärden, plus eventuella pauser. Jag tog ju körkort i november i förra året och har aldrig kört en så här lång sträcka tidigare, och Sam har aldrig åkt bil så långt heller, så jag var lite osäker på hur det skulle gå. Hur hanterar man en liten som inte vill åka bil, när man samtidigt måste ut på långkörning? Som tur är gick allt fint, jag hade sett till att hålla Sam vaken efter lunchen så han var trött när jag packade in honom i bilen. Han sov ända upp till vår lunchpaus på klassiska vägkrogen Tönnebro några mil efter Gävle, ungefär halvvägs upp. Sen sov han större delen av resten av sträckan och var inte sur alls. Jätteskönt! Det kändes bra att köra bil så långt också även om jag var lite stel. Jennifer har ju nån sorts ambition om att ta körkort, det ska bli väldigt skönt när hon gör det så vi kan turas om, man sitter ju liksom fast när man kör bil även om det är en väldigt enkel sträcka (fyra timmar på E4-an...).
Lunchrast i Tönnebro. Jag har på mig min nya Maskrosbarn-t-shirt. Snygg, eller hur? Om man vill ha en egen finns de att köpa på Stadium och pengarna går till Maskrosbarn!
Väl uppe på gården träffade vi ungdomarna och ledarna och det var en massa kramar. Jag jobbade med samma ungdomar förra året, då var de på sitt första läger, så det var ett kärt återseende. Jag hade pratat en massa om att jag skulle bli pappa så det var roligt att ha med sig Sam så att de fick träffa honom! Det var kul att träffa de ledare jag känner också, särskilt lägercheferna Denise och Aurora som jag jobbat ihop med flera somrar, alla praktikanterna (som är tidigare lägerdeltagare men som nu jobbar på läger), och så vår kompis Melise. Melise har jobbat på Bea i en väldig massa år. Jag och Jennifer träffades ju när vi båda jobbade där, och Jennifer jobbar fortfarande där (det gör dessutom hennes mamma). Jag och Jennifer har länge tyckt att Melise borde söka jobb som lägerledare för Maskrosbarn, och nu har hon äntligen sökt och fått jobbet! Det var riktigt kul att höra hennes upplevelser av lägerledarjobbet, det var mycket igenkänning för mig men samtidigt kul att se ur någon annans ögon.
Jag och sam myser i hängmattan på altanen. Sam vaggades snabbt till sömns, väldigt gosigt!
På onsdagen var alla ungdomarna på gården så vi hängde runt lite på och kring gården, promenerade i Sörfjärden och tog det lugnt på altanen. På torsdagen var de iväg på paddling så då hade vi stället för oss själva. Tyvärr var det inte så fint väder så det blev ingen tur till stranden som vi hade tänkt, men väl en liten biltur för att kolla på loppis (vi fyndade några skålar och en tekanna), grillning, och bad i badtunna. Det var Melises lediga dag så vi fick hänga mycket med henne också när hon sovit klart (hon var uppe sent och hade nattjour natten innan).
Jennifer och Sam tyckte också om hängmattan!
Lite nervöst är det alltid när man ska packa med grejer till Sam och åka bort. Jag oroade mig för att jag skulle ha glömt nåt och för att han skulle tycka att det var jobbigt att sova nån annanstans än i sin egen säng. Det är klart att det mesta löser sig, men det känns samtidigt viktigt att man är varsam och inte flänger runt med sitt lilla barn bara för att man själv har lust. Oftast känns det i alla fall som att det är roligt för honom när vi är iväg nånstans, och an var på gott humör i princip hela tiden i Hälsingland. Men hur mycket är lagom att åka bort hemifrån, se nya platser, och träffa nya människor, om man är ungefär nio månader gammal?
Uppackade i stugan. Skor för stora och små, för vila och träning!
Allt som allt var det väldigt roligt att åka upp till Hälsingland, träffa ungdomarna och ledarna, få lite frisk norrländsk luft, och ha roadtripstämning i bilden (vilket i vårt fall innebar att Jennifer ställer TP-frågor till mig och vi lyssnar igenom gamla cd-skivor och skrattar åt hur dålig musiken är). Det blev inte lika mycket Hälsingland som vanligt, men kändes ändå fint att kunna åka dit en sväng hela familjen. Jag tycker också att det känns fint att kunna få visa Jennifer hur jag har haft det däruppe. Även fast jag vet att hon har tyckt att det varit jobbigt när jag varit borta i flera veckor på somrarna så vill jag ju att hon ska vara nån sorts del av det som är viktigt för mig, även om det bara är att hälsa på.
Sam och Jennifer provar badtunnan, ny för sommaren!
Sen vi kom hem har vi haft fler kära återseenden när Markus och Maja och Hedvig kom tillbaka från Cypern, och Sebbe är hemma på "leave" från sitt jobb som utlandssoldat i Afghanistan, men mer om det i ett framtida inlägg! Jag ber om ursäkt för att jag skriver lite sällan, jag ska försöka bättra mig! Om man vill ha möjlighet att se lite av oss mellan inläggen kan man följa mig på instagram, "raphaelsilnicki" heter jag där, och lägger upp bilder och filmklipp på Sam och familjen lite oftare än jag lägger upp saker här!
Fint reportage och härliga bilder!
SvaraRadera